Är på sjukhuset nu, fick nyheten att jag har diabetes. Kan ju i princip göra och äta som förut fast det blir pennor, blodsocker och räkning av kolhydrater som måste göras. Så nytt kommer det ju att bli, allt. Jäkligt tycker jag att det är, man är ju ändå fast med det hela livet, så det är ju bara att acceptera situationen. Fast här har det nog runnit några floder igår och tisdagnatt, då vi kom hit.

Måste ju sticka varenda gång jag ska äta/ätit och mäta blodsocker halva tiden känns det som nu. Så mina fingertoppar har typ två pick i varje.

Tisdagkväll mätte vi blodsocket hos Lina, och det stod att det var högt. Vi var ännu ett varv till en annan granne, och där visade det runt 28. Normalt ska man ha runt 4-5, skulle jag säga, så det var högt. Så vi hamnade hit till sjukhuset,  som jag nog blir fast vid några dagar till.

Nu har jag inte dropp mera, men hade det första natten, så när jag vaknade igår var jag helt svullen i ansiket.

Igår och idag har vi mest matat in lite av den all information som finns att veta. Och så har jag gråtit, för det är faaasiken inte roligt. Fast det har lugnat  ner sig lite nu, när människor har varit här och så. Lina och hennes mamma kommer hit om en knappa timme (dom har också en diabetiker i familjen, så dom vet mer). Då  tänkte vi gå till stan  och se lite i butiker.

Senare på kvällen kommer Kim hit igen, så då kanske vi spelar kort precis som vi gjorde igår :) Igår var även pappa, moster, Johanna och mommo här och hälsa på.

Kan ju spela handboll som normalt, fast får ju inte äta skitmat (damn) på de sättet. Fast blir väl nyttig nu, men det tycker jag inte om att vara ;)

Men nu måste jag mäta blodsockret, sen börjarr nnog Lina och dom komma så småningom!